Årets hantverksteknik 2019 är vävning

Vävning är mera än bara trasmattor. Små väggtextilier och vävning i ram inspirerar till att pröva på den traditionella tekniken.

Vävning och särskilt trasmattor är en av våra nationalskatter som har bevarat sin plats och nu igen håller på att klättra upp som en stjärna på teknikhimlen. Unga har hittat vävningen på ett nytt sätt, kurser som lär ut vävning från grunden, hur man sätter upp en ränning, är toppenpopulära. Unga mammor väver bärdukar för sina nyfödda och vävning i ram, vilket inte kräver en traditionell skrymmande vävstol är en trend som har landstigit i Finland, särskilt i städerna.

Taitoförbundet utser Årets hantverksteknik för tredje gången. Makramé var årets teknik 2017 och 2018 har firats i broderiets tecken. Vävning är Årets teknik 2019. ”Vävning och särskilt trasmattan har starka traditioner i Finland, men vi vill se vävning som en teknik med många möjligheter. Vävning av trasmattor är en färdighet som upptas i förteckningen över levande kulturarv och vävning av trasmattor är ett ypperligt exempel på immateriellt kulturarv som fortfarande lever i Finland”, säger Taitoförbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen.

Från mattor till minitextilier och band

Ny vävteknik representeras av vävning i liten ram, som kan utföras till exempel på kartong eller i en rund ram. Ramen kan också lämnas kvar på det färdiga arbetet. Olika material kombineras fritt. Återanvända material är populära inom vävning. De mångsidiga bandteknikerna är en näst intill outsinlig skattkammare av vävtekniker.

Små bordsvävstolar upplever något av en revansch, då de inte fordrar stort utrymme, men ger känslan av en riktig vävstol. Bordsvävstolar används bland annat för vävning av dukar – för många är tillverkning av egna kläder ett viktigt motiv för hobbyn.

Årets hantverksteknik lyfts under 2019 fram vid olika tillställningar, i taitoföreningarnas kursutbud och under den nationella Hantverkslördagen som firas 19.1.2019.

Var tredje finländare sysslar regelbundet med hantverk

Taitoförbundet lät Taloustutkimus utföra en omfattande konsumentenkät i augusti 2018, vilken riktades till minst 18 år gamla finländare och handlade om hantverk. Enkäten utfördes nu för andra gången och resultaten visar, att hantverk som hobby ligger nära finländarnas hjärtan och bevarar sin popularitet.

• Var tredje finländare (34 %) uppger att de snickrar, bygger eller utför hantverk åtminstone några gånger per månad. 7 % uppger att de utför hantverk varje dag och 77 % av finländarna utför hantverk åtminstone sporadiskt.

• Stickning och virkning är de populäraste hantverken bland kvinnor. Sömnad och hantverk i anslutning till inredning följer näst i popularitet.

• Män sysslar med snickeri, träarbeten, renovering, byggande och gör miniatyrmodeller.

• Det finns en skillnad i männens och kvinnornas hobbyer i och med att män sysslar mera med byggande som utgår från ett behov, medan hantverk för kvinnor framför allt innebär avslappning och egen tid. Kvinnorna gör hantverk mera regelbundet och oftare än männen. Av kvinnorna idkar 11 % hantverk dagligen.

• Hantverkshobbyns viktigaste motiv är den avkoppling och det välmående som hantverket för med sig.

Personer som aktivt sysslar med hantverk som hobby använder i genomsnitt 350 euro per år till material och förnödenheter samt cirka 70 euro till hantverkskurser. Personer i åldern 35–49 år använder mest pengar till sina hobbyer. Denna åldersklass har å andra sidan minst tid att använda för sin hobby. Om man jämför aktiva hantverkare med alla finländare, så använder de aktiva betydligt mera pengar, men genomsnittsfinländaren använder nästan 100 euro per år till hantverksmaterial och förnödenheter.

Välmående och avkoppling med hantverk

De centrala motiven för att syssla med hantverk är egen tid, avkoppling och det välmående som hantverk ger. Dessa är de viktigaste motiven i alla åldersklasser. Först efter dessa motiv kommer lust att lära sig nya saker eller att åstadkomma konkreta produkter. För unga personer i åldern 18–34 år är lusten och pröva på nya saker samt lusten att bli snabbt klar viktigare än för andra. Unga sysslar också med hantverk mera sporadiskt än äldre.

Av de aktiva hantverkarna uppger 45 % att de under det senaste året har deltagit i någon hantverkskurs. Över hälften av de svarande har under det gångna året bekantat sig med någon utställning, mässa eller annan tillställning med anknytning till hantverk. Mässor, kurser och arbetsverk- städer intresserar särskilt personer i åldern 25–49 år. Den mest intressanta kursformen är en några timmar lång snabbkurs, som är lätt att nå i det egna närområdet. Bland kursteman upplevdes utnyttjande av återanvänt material som särskilt intressant, men även traditionshantverk och en    kombination av nya material och traditionella tekniker höjde på intresset för kurser. Deltagande i kurser upplevdes som viktigt med tanke på att stärka det egna kunnandet och inlärning av nya kunskaper, men svararna upplevde också att det är viktigt att träffa likasinnade och att göra saker tillsammans.

Hantverkare utnyttjar aktivt sociala medier och läser hantverkstidningar

Av alla finländare uppger 18 % att de månatligen följer med uppdateringar med hantverksanknytning på sociala medier till exempel på Facebook, Pinterest eller Instagram. De aktiva hantverkarna är mera aktiva. Av dem följer till och med 67 % dagligen med nämnda kanaler. Hobby-, hantverks- och inredningstidningar är också mycket populära. 30 % av finländarna läser månatligen dessa tidningar och av de aktiva hantverkarna läser så mycket som 87 % månatligen sedda tidningar.

Taito – mångsidig tjänsteleverantör inom hantverk

Taitoförbundet och de lokala taitoföreningarna som har låtit utföra undersökningen bildar den nationella organisationen Taito. Taitos motto är ”Lyckan lever i hantverket”. Genom sitt motto vill organisationen påminna om vilken betydelse hantverk har för många människors vardag och på vilket sätt hantverksprodukter är speciella.

Taito producerar och utvecklar aktivt hantverkstjänster och främjar hantverk som kunskap och näring. Taito är verksam i hela landet och består av 18 taitoföreningar och deras flera än hundra fasta verksamhetspunkter. Resultaten av Taitos verksamhet märks främst i bättre välmående. Organisationens skolning och rådgivning når årligen över 130 000 personer och antalet hantverkselever i den grundläggande undervisningen i konstämnen är inemot 3 500. Olika mässor och tillställningar med anknytning till Taitos verksamhet har årligen över en miljon besökare.

Tilläggsuppgifter om enkäten ”Käsityön harrastaminen Suomessa” (Hantverk i Finland), verksamhetsledare Minna Hyytiäinen, tfn 040 505 0944, minna.hyytiainen@taito.fi kommunikation och bildmaterial Johanna Aydemir, tfn 040 7525 160, taitoliitto@taito.fi